Det kan tyckas som märkligt att inte män vill umgås mer med sina barn. I ett heterosexuellt förhållande är det kvinnan som bär barnet inom sig i nio månader, för att sen oftast vara den som behöver ta hand om barnet i spädbarnsålder. För mig förefaller det då lite konstigt att inte fler män utnyttjar möjligheten att vara med sitt barn mer, när möjligheterna finns.
Men det blir bättre, om än i en sparsam takt. DN rapporterar att fler män nu väljer att ta ut föräldraledighet. Detta är givetvis ett steg i rätt riktning. Men om samma takt hålls framöver, dröjer det länge innan det blir helt jämställt. I DN:s artikel går nämligen följande att läsa:
Med den ökningstakt som var under 00-talet når männen 40 procent 2025. För att de ska uppnå exakt hälften behövs det ytterligare nio år.
Med dagens takt hinner alltså de barn som föds idag bli tillräckligt gamla för att själva bli föräldrar, när både mödrar och fäder tar ut lika mycket ledighet. Men förhoppningsvis ses det vid den tiden kanske som mer självklart att både män och kvinnor är hemma med sina barn, då många har fått växa upp med en mer närvarande far.
Det här är dock bara en koll på det rent statistiska. Hur mycket jämställdheten uppnår är fortfarande intressant att analysera över tid. Är män som är hemma med sina barn lika bra på att sköta hemmet som kvinnor när de är lediga? Blir synen på att mannen ska "försörja familjen" någonsin föråldrad? Och kommer pappor kunna behandla sina barn lika, oavsett barnets kön? Dessa frågor ska bli intressanta att få svar på framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar