torsdag 24 september 2009

Money, money, money.

I ljuset av dagens helikopterrån, som antagligen kommer att gå till historien under det namnet, har frågan om Sveriges kontanthantering väckts. Att det kostar pengar att hantera kontanter är väl ingen nyhet, men det är ändå intressant att bankerna själva trots allt vill minska på användandet av kontanter. För jag har länge funderat över varför de då inte gör det lättare för gemene man att börja sköta sin ekonomi elektroniskt.

Jag använder trots allt själv sällan kontanter. Men istället för att bankerna ska behöva lägga pengar på att jag tar ut kontanter i en automat, går till en butik och handlar som sen behöver sätta tillbaka pengarna på banken, så kostar det mig och butikerna en massa extra att minska på kontanthanteringen.

Jag använder mitt VISA-kort, som jag måste betala för att ha, och butiken tar betalt elektroniskt, som de måste betala för att kunna göra. (En del mindre butiker tar dessutom ofta ut små avgifter i samband med kortbetalning, trots att de egentligen inte får göra det, bara för att det kostar dem extra att ta betalt på detta vis.) Varför ska det vara så? Det hade varit betydligt billigare för mig att enbart ha ett bankomatkort och helt och hållet använda mig av kontanter i butiker. De gånger jag handlar i en småbutik skulle jag dessutom aldrig behöva gå med på att betala extra för att kunna...ja just det, betala!

Om bankerna verkligen vill minska kontanthanteringen borde de underlätta för samtliga inblandade att gå över till kortanvändning, både konsumenter och butiker.

Sen har jag en sista fundering runt kontanter och elektroniska pengar. När 50-öringen försvinner, kommer då ören att finnas kvar även om de inte längre finns i fysisk form?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar