Idag läste jag ett väldigt intressant förslag i DN debatt. Cecilia Wikström (FP) föreslår att riksdagen efter ett val ska ha rätt att fråga ut den nya statsministern och de föreslagna ministrarna.
När jag var aktiv i min studentkår var det standard med offentliga utfrågningar av kandidater till organisationens olika styrelser. Denna utfrågning gjordes dessutom innan valberedningen föreslog sina kandidater till de olika posterna som skulle tillsättas. När beslutet sen skulle fattas fanns möjlighet att motnominera kandidater, även om valberedningens förslag ofta vägde lite tyngre.
Wikströms förslag är att, åtminstone till en början, göra en betydligt mjukare version av det här. Utfrågningen ska ske efter att statsministern föreslagit de nya ministrarna, men ska göras tidigt för att få veta vad kandidaterna har för intentioner med sina nya uppdrag. Riksdagen får ställa frågor som sänds i media och är öppet för allmänheten. Som jag förstår det ska inte riksdagen få välja bort någon kandidat, men jag tror ändå att det skulle vara ett bra sätt att få ta kandidaterna på pulsen.
Jag tycker att det här vore ett bra steg att ta. Framförallt skulle det öppna upp för att allmänheten ges en större förståelse för varför vissa ministrar utses. Utöver att riksdagen får ställa frågor, tycker jag att det på sikt skulle kunna öppnas upp för medborgare att ställa frågor. Detta får dock ske under ordnade former, exempelvis genom formulär på nätet, i god tid innan utfrågningen. Alla frågor kommer aldrig kunna användas, men någon väldigt relevant fråga kan komma fram och vara viktig att ställa.
I en önskevärld skulle det på sikt bli mer som i min gamla studentkår (och många andra organisationer för den delen), att det sker en utfrågning innan val. Tänk om det hade kunnat finnas flera kandidater till en post, och riksdagen sen får välja antingen statsministerns förslag eller motnominera någon av de andra kandidaterna. Detta skulle antagligen inte fungera så bra, men det är en intressant tanke. Framförallt när vi numera har blockregeringar, då det är svårt att som medborgare veta vilka personer som blir ministrar i en eventuell regering. Men rent realistiskt skulle detta ta för mycket tid i anspråk, och därför skulle det inte funka helt optimalt.
Wikströms förslag är i mina ögon så pass intressant att det åtminstone borde tas i beaktande. Och har vi tur kan vi få se en offentlig utfrågning i höst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar