Många har idag reagerat negativt på det faktum att Barack Obama utsetts till vinnare av Nobels fredspris. Inte för att han egentligen gjort något dåligt, utan för att många andra gjort många och stora insatser för fred i världen. Själv missunnar jag inte Obama att han fått motta priset. Men jag funderar över om det inte är lite väl tidigt han får det, och att mycket som kretsar kring den amerikanska presidenten bygger på enorma förväntningar.
När Obama blev vald var det inte bara den första mörkhyade som utsågs till president i USA. Det kändes samtidigt som om hela världen hade kolossala förväntningar på vad han nu skulle kunna genomföra efter åtta år med George W. Bush som företrädare. Och jag tror att förväntningarna på Obama säkerligen hänger ihop med det missnöje som fanns mot Bush.
Obama är själv övertygad om att fredspriset hänger ihop med vad han förväntas uppnå. Själv tycker jag lite synd om honom. För som om förväntningarna i samband med valet inte var tillräckliga, så ska han nu leva upp till att axla rollen som mottagare av ett prestigefyllt pris. Fixar han inte detta, kommer reaktionerna från världen antagligen inte vara nådiga.
Men jag hoppas att han motbevisar de kritiker som finns och inte bara går till historien för färgen på sin hy, utan som den president som enar världen mot gemensamma hot. Yes, HE can!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar