Vad händer i riksdagen?

Jag blir lite fundersam över vad det är som händer i vårt högsta beslutande organ, riksdagen. För just nu verkar det vara lite...galet!

Till att börja med har TV4:s program Kalla Fakta avslöjat att uppemot var femte stol i riksdagen gapar tom i viktiga omröstningar. Det känns som ett hån mot folket, och framförallt mot det viktiga uppdrag det trots allt är.

Många tänker säkert att alla trots allt inte behöver sitta i riksdagen vid beslut när det finns en "partipiska", och därmed ändras vissa omröstningar inte så länge regeringen är i majoritet. Men "partipiskan" är inget problem, utan snarare en garant för demokratin i många frågor. Det som är ett problem är dagens koalitioner av riksdagspartier för att bilda regering. Detta leder till att i princip alla frågor avgörs utanför riksdagens plenisal. Partierna inom regeringen bestämmer sig för hur de ska rösta, och behöver sen bara se till att ha någon enstaka mer närvarande än oppositionen då det är dags för omröstning. Det finns alltså numera en "regeringspiska" som är ett större hot mot demokratin. När vi nu har två "block" av partier, tycks alla överskridande lösningar vara som bortblåsta. För det kan vara så att enstaka partier säkert skulle kunna komma överens, men att ena båda blocken kommer nog sällan ske. Trots att jag som medborgare kanske röstar på ett parti som jag delar värderingar med, så kommer många frågor behöva kompromissas bort med de partier dessa eventuellt delar regering med.

Det finns dock fortfarande möjligheter för riksdagsledamöter att lyfta enskilda frågor i motioner. Men åtminstone jag blir mörkrädd när en moderat riksdagsledamot lägger en av de mer reaktionära motionerna jag hört talas om på senare tid, och vill att kungen ska föreslå statsminister. Jag anser att kungahuset bör avskaffas av den enkla anledning att vår statschef inte är folkvald. Men då vill en riksdagsledamot sträva bakåt genom att låta den ovalde statschefen föreslå statsminister. Även om detta kan anses vara en symbolisk fråga, så är det en viktig symbolisk fråga för hur vi ser på demokratin.

När våra folkvalda inte kan infinna sig på sina poster, kompromissar bort sina väljares åsikter eller lägger reaktionära motioner, är det då konstigt om det uppstår ett politikerförakt?